Under juli kunde man springa på horder av husvagnar, fyrhjulingar och träningsoveraller på stigen utmed Stenkusten. Nu är de väck. Bara otydliga spår i strandkanten av brasor och camping. Snart tar höststormarna bort även dem. Och vi får kusten för oss själva. Kanske ska tältet upp där. Eller alldeles där borta högst upp i Rävlunden. Cool utsikt över vägen mot norr. Vattenvägen alltså.
