Det hade blivit ett kall. Samlandet av korkskruvar. Vart jag är tog mig letade jag efter dem. Antikaffäre förstås. Loppmarknader och junklådor. Många utlandsresor. Alltid hittade man någon. Ful eller fin. Hur många kan man ha? Spelar det någon roll? Till slut ville jag få ett slut på det hela och tänkte; jag gör en bok. Som för att bli av med begäret och eländet. 100 sidor med berättelser om skruvarna och deras historia. Det mesta kanske inte helt sant men i alla fall. Befriad tryckte jag upp den i Riga, Lettland. 3000 ex i två språk tyckte jag kunde vara lagom. Men det är en annan historia…
