Dag 19

Dag 19

Lördag 17 juni. Trento (nästan) – Verona, 131 km

 

Hunden Pablo fick den sista skinkbiten från min frukosttallrik. Kände att jag kunde vara lite givmild då jag redan var mätt och hade dessutom lunchmackan fixad. En bra dag att styra söderut sa de i baren när jag lämnade. Vinden låg på fint från norr, solen sken och jag styrde direkt fel. Efter lite tillrättavisningar från kvinnan i telefonen kom jag snart på bana. Vi är som sagt inte alltid sams, hon och jag.

Floden Adige flyter fet och mätt genom först fruktodlingar, sedan mer och mer vinplantager. Vinrankorna är inte låga som mer söder ut, här är det mer som små Bonsai-träd. Som stora paraplyer. Antar det har att göra med värmen från jorden eller något. Rankorna piskar mig i ansiktet ibland när jag kommer för nära.

Bergen här som omger mig är som kulisser. Känns som om man cyklade genom en teateruppsättning, 2 dimensionellt, men ändå på riktigt. Jag blir ganska ofta påmind om verkligheten av alla cyklister som är snabbare än jag. Gillar ju fåglar och letade i buskarna efter pippin som lät, när det var stressad lyckragubbe som visslade och ville förbi.

Romeo och Julia är ständigt på gång här i Verona. Alla vill se dem tråna vid balkongen, och ibland, sa någon, kommer de fram och hånglar lite. Då samlas horder av japaner, ryssar, tyskar och en och annan svensk under den där balkongen. Men inte jag faktiskt, jag vet hur det slutar.

By | 2017-06-17T20:20:07+00:00 juni 17th, 2017|Bang ute och cyklar|Kommentarer inaktiverade för Dag 19

About the Author: