Dag 7

Måndag 5 juni Neutechau – Lüneburg, 110 km

 

Annandag Pingst. Hade helt och håller glömt det men blev påmind av det senare på dagen av hunger. Inget var öppet. Tänkte att detta är en religiös del av landet jag är inne i. Men inga kors å så, utmed vägarna så fan trot. Men ingen verkade vilja jobba.

Om den norra delen av Tyskland var gris-land verkar det här vara häst-land. Lite von oben dessutom. Ser fintravande ynglingar göra volter och manegetrix både här och där. Det ena stället är flådigare än det andra. Och vad är det för Kreis? Kan inte uttala det trots 6 års skolning i tyska.

Passerar floden Elbe. I det bruna strömmande vattnet kör kidsen vattenskoter och kanalbåtarna tuffar dit de nu ska. I en sluss ser jag kanske 15 båtars besättning dansa på däcken till sina båtar. Det är en dragspelsspelande skeppare som vill höja stämningen. Alla vet ju att slussa inte är en lek. När de väl sänkts ner och är på väg vidare ut på Elbe spelar gubben Auf Wiederssen.

Jag cyklar genom det helgstängda Tyskland. Inga affärer öppna men alla invånare ute. De har ordnats med loppmarknader i varje lite lada, sparrisodlarna får äntligen lite rulljans på affärerna och färskpotatismänniskorna säljer som aldrig förr. Och många köper, inte jag dock, som bara vill vidare.

Men tänker att nu får det räcka. Till Lüneburg vill jag, sen får det vara bra för idag. Lüneburg, en lite skön stad som liksom ingen som jag känner varit i. Heden har man hört talas om. Tänker att där är tysken på vildmarkssemester. Men staden är en pulserande plats med serveringar och saker på gång överallt.

På rummet får jag kontakt med min Anne hemifrån. Hon sitter på en nyinköpt träningscykel och svettas. Gulligt tänker jag.