Dag 8

Tisdag 6 juni Lüneburg – Braunschweig,  155 km

 

Best Westen. Det var ju inte meningen att jag skulle hamna här. Ville ju till ett Gasthaus med lite stimmung, biergarten och dirdels. Tröttheten tog ut sin rätt och när allt var slut återstod då bara Best Western. Tre gånger så dyrt och dubbelt så tråkigt.

Dagen startade i solsken och pigga ben ner för landsvägen. Tänkte att nu ska jag inte använda Googel maps utan bara gå analogt. Karta alltså. Har nog sett det mesta av Tysklands potatisodlingar nu. Stolta knölodlare vinkar glatt tillbaka när jag ropar hej och några vill erbjuda mig fri tillgång till just deras primör. Försöker förklara att jag hellre vill ha öl.

Trots min önskan att inte använda gps:en kan jag inte motstå frestelsen när jag kommit lite vilse. Kör ner här säger han. Jag lyder och far nerför en Waldtweg som blir allt smalare och smalare. Men det är ganska brant så att vända är inget alternativ. Snart är asfalten borta och vägen övergår till stig. Sen ingenting. Alltså, jag ser att en traktor har kört över åkern och lämnat spår. Jag vinglar fram genom meterhögt gräs, styr höger och över en lite bäck sen finns ingenting. Skymtar en skylt längre fram samtidigt som en kraftig smäll hörs. Typ bomb. Sen en gång till. På skylten framgår det att detta är militärt område och ganz ferboten, sprängmedel och lebensgefärlisch. Aj aj. Passerar en bom och får leda cykeln i sand någon kilometer på något som verkar vara minfritt område. 5000 € i böter läser jag också. Bäst att hitta någon snabb väg ut. Kommer sen fram till en stängd grind som är låst med hänglås. Som tur var fanns ett kryphål som jag prånglar mig ut genom. Efter detta håller jag gps:en i strama tyglar.

Fortsätter lite för långt och länge idag, missar ett par sköna ställen med biergarten men tänker att det finns bättre längre fram. Icke. Och nu sitter jag snyggt här på Best Western.