Tornfalk, paddor och brist på turister

Det blåser från väst och känslan börjar likna höst. Möter en död padda på stigen. Överkörd. Av vem? En jäkla otur tänker jag när jag hoppar över den och ser i ögonvrån hur blod sipprat ur munnen på den. Här åker inte längre många bilar och de sista tappra turisterna är det långt emellan. Ändå blev den överkörd. Kanske lika bra det, snart kommer snön och allt annat elände. Vad ska en padda göra?

Väl uppe vid vändpunkten, Svarven, sitter en Tornfalk på en gren och ser mig komma. Antar jag. Undrar kanske vad jag har för ärende. Jag har ju inget så jag vänder om och springer tillbaka samma väg jag kom. Hoppar över den där paddan en sista gång och hem för frukost.

En dag kan börja.